torsdag 18 april 2013

Musikreflektion



1: Hur beskriver du att färgen låter? Varför låter den på detta sätt?
2: Hur låter er komposition i förhållande till den/de färger ni har valt?
3a: Var skulle musiken ni har komponerat kunna passa in?
3b: På vilket sätt passar musiken in här? Ge exempel.
4: Hur skulle musiken ni har komponerat kunna påverka dig eller andra personer?
4b: Varför blir man påverkad på detta sätt av musik?  

1) Vi hade färgerna brun, blå och röd. Brun: Färgen brun påminner mig om något mörkt/melankoliskt, ofta pianomusik eller cello. Färgen associeras ofta med höst, eftersom det är en mörk årstid, med bruna löv osv... Därför brukar nog också brunt vara mörkt. Blå: Blå är en fröjdig färg som påminner en om gungande hav. Det går oftast i dur och är ganska lugn. Ljusblå förknippas ofta med ganska glada med lugna ballader. Varför den gör det är nog för man förknippar vatten med  Röd: Det är en ilsken färg, som visar starka känslor. Den låter så hård. Det verkar nog så eftersom röd även betyder eld. Eld är vilt och farligt. 

2) Färgen brun i vår låt är pianomusik, mörk och vacker, med en fin melodi. Den blir senare lite gladare, men det mörka/dystra håller sig kvar lite, genom den mörka basen. Man märker tydlig skillnad när låten blir ”blå”. Det bli gladare och snabbare musik som går som en snabb våg. Pianomusiken och trummorna låter friskt och hurtigt som en sommardag. När trumsetet kommer direkt efter, så hör man att låten byter till röd. Det låter hårt och nästan utan respekt. Sen kommer synten in och då blir det lätt snabb och ”ilsken” dansmusik. Låten avslutas lycklig, med blått. Det är samma melodi som den tidigare blåa delen hade. Denna gången finns det inget trumset och pianomelodin är svagare, som ett mjukt/lugnt, men lyckligt avslut. 

3) ”Lemonadgeten” skulle passa in nästan ingenstans, speciellt inte med den text vi valt att tillägga. Det är en låt med många olika genrer, som enligt mig inte passar in på samma ställe. Om man hade haft den bruna färgbiten på något café/bibliotek/offentliga mötesplatser så tror jag inte att folk skulle gillat det. Musiken gör att man känner sig lite nere och inget företag vill väl att deras kunder ska känna sig nere. Den blåa biten passar bra som underhållningsmusik på ett strandcafé kanske (om man hade tagit bort texten!). Den är uppiggande och påminner lite om havet. Den röda biten skulle funkat bra i ett disco eller liknande. Även på texten hör man att biten har något med dans att göra. Vid denna del låter det även lite som om människor trängs vilket man också kan göra i ett överfull disco. 
Kanske skulle hela låten i sig kunna var filmmusik i en barnfilm. Det finns i alla fall inte många låtar för ungdomar/vuxna som handlar om en get/lemonad. Det skulle kunna vara en film som Bamse eller något liknande. 

4) Låten påverkar lite olika, vilken del av låten det är. Den första delen är lite dyster och man kanske känner sig lite ”sorgsen”. Men jag tror att den känslan ganska snabbt försvinner när man hör texten några sekunder senare. Texten är rolig och de flesta som lyssnar på den börjar skratta. Jag tror att det är för att den egentligen inte ”har någon mening” egentligen. Det är bara ”roliga” ord. Annars tror jag att man nog blir glad av vår låt. Hur musik kan påverka personer är olika för varje person. Om en viss person haft en rolig upplevelse kring just en musiktyp eller så, så är denna roliga känsla det första man tänker på när man hör låten eller liknande låtar. Det är därför sorgsna låtar påverkar en ”ledset”. De flesta filmscener med sorgliga teman brukar ha just sorgsen musik (t ex piano, mörk/dyster cello) och därför associerar man musiken till en ledsen känsla. Jag tror att det är så det går till när musik påverkar personer. Visar man en film till musiken en gång, så kommer känslan men fick från filmen sitta kvar länge. Om filmen kanske hade med dans att göra, så vill man dansa till musiken kanske. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar