tisdag 3 september 2013

SO-frågor

1700-talet – Industrialiseringen

1. Vad innebar skiftet i Storbritannien? 
Svar: Eftersom bönderna fick större åkrar var det lättare att odla och skörda. Många som arbetade på gårdarna blev sparkade, för med de större åkrarna så behövde inte bönderna så mycket hjälp, de klarade det mesta själva. Bönderna flyttade ut sina hus från de små byarna, för att komma närmare åkrarna. 

2. Vad tror du bönderna tyckte när de fick reda på att skiftet skulle genomföras? 
Svar: Jag är ganska säker på att de blev glada av idén att ha större åkrar. De hade väl själva känt av problemet med de för små åkerlapparna som de haft tidigare. Nu kom någon och sa åt dem att de skulle få så och skörda på stora åkrar. 

3. Vad menas med att jorden ligger i träda? 
Svar: När jorden ligger i träda innebär det att den vilar ett år, för att sen nästa år kunna och ge näringsrik skörd igen. 

4. Förklara hur det kunde komma sig att det brittiska jordbruket på 1700-talet började producera mycket mer livsmedel än tidigare. 
Svar: Först var det ju skiftet, som gjorde att bönderna fick lättare att skörda och odla vilket så klart ledde till mer odlad mat. Det gjordes även en upptäckt, att t ex klöver gav näringsämnen åt jorden, så bönderna behövde inte låta jorden ligga i träda. Sen kom ju också potatisen till Europa, från Amerika. Den behövde inte ligga i så bördig jord och den gav många näringsämnen. Eftersom de började med boskapsavel blev det också bättre och mer kött. 

5. Varifrån kom kapitalet när industriella revolutionen startade i Storbritannien? 
Svar: Rika köpmän handlade med varor i Indien, Amerika eller Kina. Kolonierna hade förbjudits att handla med andra länder, så för köpmännen var detta förstås en stor inkomst. Storbritannien fick också in stora summor pengar av slavhandeln. 

6. Vilka viktiga råvaror fanns i Storbritannien? Vilken var den viktigaste anser du? Vilka är de viktigaste råvarorna för industrin idag, tror du? 
Svar: Ull från fåren fanns det gott om i Storbritannien. Det var en viktig råvara till textilindustrin. Av stenkol gjorde man koks, ett viktigt bränsle, så stenkol var också viktigt. Bränslet behövde man till att t ex utvinna järnmalm som också är en råvara. Jag själv tycker ullen var den viktigaste. Eftersom det var textilindustrin som kom igång först, så arbetade många med det. Och senare när andra jobbade i t ex gruvor eller någon annanstans och inte hade tid att själva sy kläder, så är det bra att det fanns ull. 

Jag tror att olja är den viktigaste råvaran nuförtiden. Så mycket vi har nuförtiden är av plast, nästan utan att vi tänker på det. Så jag tror att vi hade haft det väldigt svårt utan olja. Vi får även mycket och viktig energi från oljan.  

7. Varför fanns det gott om arbetskraft vid tiden för industriella revolutionen i Storbritannien? 
Svar: För att bönderna avskedat sina hjälpare på gårdarna fanns det nu många människor som inte hade jobb. 

8. Ge exempel på olika uppfinningar som hade betydelse för den industriella revolutionen. Beskriv varför de var viktiga. 
Svar: Ångmaskinen var en maskin som drev andra maskiner i fabriker. Även smittkoppsvaccinet, från Edward Jenner, var viktigt. Det räddade många liv. Två maskiner som underlättade mycket arbete redan från början var spinn- och vävmaskiner. 

9. Ångmaskinen var viktig för utvecklingen under 1700-talet på vilket sätt? Vilken uppfinning tycker du har varit lika viktig för utvecklingen i vår egen tid? 
Svar: Den var en viktig energikälla i fabriker. Det var ångmaskiner som drev andra maskiner där. Senare utvecklades den till ångfartyg och lokomotiver. 

10.Varför var smittkoppsvaccinering ett stort framsteg?
Svar: Smittkoppsvaccineringen var ett stort framsteg för att det var det första vaccinet någonsin. Nu hade man fått kunskapen om hur man skulle tänka. En annan sak om varför smittkoppsvaccineringen var viktig var ju för att den räddade många liv. 

11.Vad menas med urbanisering? Pågår urbaniseringen fortfarande?
Svar: Urbanisering innebär att folk flyttar in till staden. Urbanisering pågår fortfarande, men inte i lika stora mängder som då. De flesta bor redan i staden och de som inte gör det, trivs nog bra ute på landet.  

12.Vilken roll spelade Norrköping och Sundsvall när Sverige industrialiserades? 

Svar: Norrköping var en stor stad inom textilindustrin. Det växte fram stora fabriksområden där maskiner sydde. Sundsvall var en stad som var viktig för sågverksindustrin. Det var till kusten som det sågade träet fraktades som sen på ångfartygen exporterades till t ex Storbritannien. Sundsvall är en stad i Norrland med kontakt till mycket skog, därför blev det en stor stad inom sågverksindustri. 

13.Ge exempel på varor från den tidiga svenska verkstadsindustrin? 
Svar: I Sverige så producerades det gasfyrar, kullager eller t ex telefoner från Ericsson. 

14.Industriarbetarnas arbetsmiljö kunde vara farlig för hälsan. Ge exempel.
Svar: I fabrikerna var ofta personer sjuka, så tuberkulos-smittan fanns i luften hela tiden. Där fanns också små korn av damm, sågspån eller bomull som försämrade hälsan väldigt. 

15.Beskriv hur en typisk industriarbetarbostad i Sverige kunde se ut vid sekelskiftet år 1900. Vad skulle du ha svårast att vänja dig vid i en sådan bostad?
Svar: Ett vanlig bostad var ett järnspiselrum. Dvs att det fanns ett rum med bara en spis till värme. Det fanns ingen toalett, men ett utedass stod på gården. Oftast delade en stor familj på en sådan här lägenhet. Själv hade jag nog haft svårt att vänja mig vid att det inte finns en toalett inomhus. 

16.Vad var bra respektive dåligt med den industriella revolutionen?
Svar: Bra saker med revolutionen var att det fanns mer mat, kunskap och nya uppfinningar gjordes, t ex vaccinet eller nya maskiner. Hela samhället byggdes upp på ett system och även om folk kanske inte hade det bra på den tiden så har det även lagt grunden till vårt egna samhället idag, som lärt av misstag och blivit bättre. Dåligt med industriella revolutionen var så klart de dåliga förhållandena, sämre arbetsmiljö och stora ekonomiskillnader. 

17.Varför startade den industriella revolutionen just i Storbritannien och inte i exempelvis Sverige?
Svar: Storbritannien hade ett stort kapital, råvaror att använda sig av, uppfinningar/kunskap, arbetskraft av de som nyligen blivit arbetslösa och en stor marknad, britterna själva och alla på deras kolonier. Sverige hade arbetskraft, kapital och råvaror, men saknade mera kunskap och en marknad. Människorna trivdes med hemmaproduktion, dvs att man gjorde det man behövde själv eller kontaktade t ex en hantverkare. 

18.Hur tror du Sverige skulle ha sett ut idag om den industriella revolutionen aldrig kommit hit?
Svar: Om den aldrig kommit hit hade vi antagligen fortsatt med hemproduktion. Det hade gått bra, men vi hade antagligen kommit på ett sätt att ta hjälp av varandra på alla sätt. Vi hade väl kanske öppnat affärer där alla sålde sina egengjorda saker. Istället för att alla höll igång var sitt jordbruk, kunde några arbeta med det i massproduktion och sen sälja vidare maten. Men jag tror ändå att industriella revolutionen hade nått Sverige ganska snart. 

19.I avsnittet Industriarbetarliv beskriver en Norrköpingsläkare hur arbetsmiljön kunde vara i textilfabriken. Tänk dig in i att industriägaren ska försöka svara på kritiken. Vad tror du han skriver i så fall?
Svar: ”… om man själv inandats den av fint fördelad bomull och olja blandade luften, som här dag efter dag insupes kan man ej längre förvånas över den bild arbetaren här i staden företer. Man kan gå igenom sal efter sal i dessa väldiga byggnader och kanske inte träffa på ett ansikte som ger bilden av hälsa. Dessa unga flickor på 15, 20 à 30 år är magra, hopsjunkna, ej utvecklade kroppar, bleka och glåmiga.” - "Jag vet att förhållandena inte är de bästa, men vi gör så gott vi kan. Vi behöver folk som arbetar hos oss. Dessutom ger vi dem ledigt under söndagen så de kan vila. De får dryck om de vill också. Vi ska försöka tänka på det och bättra oss."

6 kommentarer:


  1. Jätte bra text, Sonja!
    Med dina svar visar du att du har mycket goda faktakunskaper. Mer fakta skulle inte få plats. Du använder dig dessutom av ord och begrepp (som t.ex. skörd, kapital, avel, slavhandel, råvaror och arbetskraft) på ett smart och ‘stiligt’ sätt. Men du visar också att du kan förklara ord som t.ex. träda på ett sätt så att man verkligen förstår. Du visar att du förstår varför industrialiseringen hände och du kan förklara fördelar och nackdelar. Jag tycker inte att det finns mycket att förbättra

    SvaraRadera
  2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  3. mmgnmgmhmhmh
    fin text bby

    SvaraRadera
  4. Jag hatar sooooooooo mycket

    SvaraRadera