onsdag 4 februari 2015

Lab-rapport

Uppgift:
Hur uppkommer ljus?
Varför ger olika ämnen olika spektrum?
Varför uppkommer olika typer av spektrum(linje-, band- och kontinuerligt spektrum)?
Vad används detta till?

Hypotes:
Vad tror du om ovanstående frågor och varför? 
Olika ljuspartiklar släpps ut vid energianvändning, t ex ström i glödlampor, värme i stjärnor eller eld. Det är olika ljuspartiklar som rör sig i olika våglängder så att olika färger syns. Olika ämnen tar upp olika färger och reflekterar andra färger. Eftersom ämnen har olika egenskaper uppkommer olika typer av spektrum. Vid flytande ämnen uppkommer kontinuerligt spektrum, linjespektrum uppkommer vid gasämnen och bandspektrum vid fasta ämnen. Med detta kan man undersöka hur ljus faktiskt rör och beter sig. 

Material:
Lysrör med olika sorters gaser, glödlampa, högspänningskälla, stativ, spektroskop, färgpennor

Utförande:
1. Använd ett spektroskop och titta på en glödlampa. Rita av spektrumet. Gör likadant med ett lysrör. Jämför utseendet på dem. Vad kan det vara som är orsaken?
2. Titta på lysrören med olika sorters gaser och rita av dess spektrum. Varför blir de olika?

Resultat:


Slutsats:

Jag hade fel med min hypotes eftersom ca alla ämnen vi använde oss av var i gasform, utom glödlampan [där metallbiten var i fast form, så egentligen hade jag ändå lite rätt, med tanke på att det hade lite med den fysiska formen på ämnet att göra]. Detta borde jag ha tänkt på, eftersom man använder olika ämnen i _gasform_ när man får ljus från ett lysrör. Ljus uppstår när elektroner flyttar på sig mellan atomskalen. Till exempel så kan en elektron hoppa ut ett steg till nästa skal, när man tillför energi. Den vill ju då tillbaka till orginaltillståndet och när den hoppar tillbaka avger den energi i form av en foton [dvs ljus]. [Beroende på hur långt hoppet är, ändrar sig även färgerna]. Korta hopp innebär infrarött ljus och lila ljus är de längsta hoppen. 

Olika ljus avger olika spektrum eftersom alla skal har olika långt ifrån varandra i alla atomer. Dvs att varje hopp ger olika ljussken och är olika, eftersom olika mycket energi används och släpps ut. Bandspektrum är när atomerna i ämnet egentligen är större molekyler. Linjespektrum är när varje atom är på lite olika ställen och avger ljus i olika färger [olika långa våglängder]. Ett kontinuerligt spektrum finns i t ex en glödande metallbit där atomerna kan blanda sig lite hur de vill [t ex glödlampa]. Denna kunskapen används till exempel till att göra lasrar [man får alla elektroner att hoppa till ett inre skal samtidigt, så att allt ljus svänger i samma våglängd. Detta gör att ljuset håller en rak stråle.] Man kan även upptäcka andra gaser och veta vilka gaser som finns i t ex lysrör. Detta kan vara bra att veta när det handlar om farligare gaser. Då kan man se vilka färger de har och på så sätt veta exakt vilket ämne det är. 

Felkällor kan vara att man inte kan kolla från alla vinklar, redan nu märkte vi att det var mycket svårt att titta ifall det fanns blå/lila-streck eller inte, eftersom de var på kanten av spektroskopet. Sen är det även svårt att rita upp ett helt perfekt spektrum med endast ögonmått. Andra saker som kan ha påverkat är ljus från utomhus så att ljuset man ser genom spektroskopet inte är exakt. Vi kunde heller inte se helium eftersom det lyste extremt svagt. 

För att undvika dessa felkällor kan man fota igenom spektroskopet så får man både exakt bild och mått på hur linjerna är och man kan antagligen också se linjerna på kanten. Fast det var ju inte syftet med uppgiften att få exakta mått, så det känns ganska onödigt. För att se helium skulle man dock kunna släcka ner totalt i rummet och försöka att få det ljusare så man även kan se den enklaste av alla atomer. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar